Årsredovisning och deklaration
Artiklar
Här hittar du intressanta och informativa artiklar om allt från att driva företag till att upprätta sin årsredovisning och deklaration. Använd sökfältet eller välj en kategori för att enklast hitta det du letar efter.
Så arbetar du effektivt i Årsredovisning Online som redovisningsbyrå
Så fungerar Årsredovisning Online för redovisningsbyråer
Noter i Årsredovisning Online
Att göra bokslut och årsredovisning
Tips vid upprättande av årsredovisning
Praktisk information
Joanni Invest
Ronnegard Adventure
Skjuta till kapital i ditt aktiebolag
Ordlista
Här har vi samlat ett antal begrepp relaterade till redovisning, bokslut och årsredovisning. Klicka på respektive ord eller begrepp för att se en förklaring.
Aktiekapital
Aktiekapital är det kapital som ett aktiebolags ägare har skjutit in i bolaget, antingen som startkapital eller via nyemission. Aktiekapitalet kan också öka genom fondemission, och kan även minska i vissa fall. Aktiekapitalet är en del av bolagets egna kapital. Bolaget får använda aktiekapitalet inom rörelsen, men det är bundet i bolaget och får inte bli utdelat.
När ett bolag registreras bestämmer man hur stort företagets aktiekapital ska vara som lägst och som högst, och även hur många aktier det ska/får finnas som lägst och som högst. I ett privat aktiebolag måste aktiekapitalet vara minst 25 000 kr, och i publika aktiebolag är gränsen 500 000 kr. Begreppet kvotvärde använder man för att ange värdet per aktie (aktiekapitalet delat med antal aktier).
Bolagets egna kapital får inte understiga halva aktiekapitalet. Om det egna kapitalet ändå går under denna gräns kan styrelsen bli personligen betalningsansvarig för bolagets skulder, om de inte upprättar en s.k. kontrollbalansräkning. Aktieägare kan också skjuta till eget kapital via aktieägartillskott, för att det egna kapitalet ska bli återställt till minst halva aktiekapitalet.
Anläggningsregister
Ett anläggningsregister är en förteckning över alla företagets anläggningstillgångar. Syftet är att ha kontroll på och överblick över företagets tillgångar. Grundregeln är att alla företag som måste upprätta årsbokslut eller årsredovisning ska ha ett anläggningsregister. Dock finns ett undantag för företag som bara har ett fåtal anläggningstillgångar, och där dessa är bokförda på ett sätt som gör att det går att överblicka tillgångarna utan att ha dem i ett separat register.
Anläggningsregistret ska bli uppdaterat senast i samband med bokslut varje år. Man tar upp varje enskild tillgång i registret, med bl.a. följande uppgifter:
- Uppgifter som gör det möjligt att identifiera tillgången
- Anskaffningsvärde
- Anskaffningstidpunkt
- Beräknat restvärde
- Vilken avskrivningsmetod som används
- Nyttjandeperiod
- Ackumulerade avskrivningar
- Ackumulerade nedskrivningar
Ansvarsförbindelse
Ansvarsförbindelse är ett begrepp man tidigare använde i årsredovisningar för att redovisa möjliga men mindre troliga skulder som t.ex. borgensåtaganden. I årsredovisningar för räkenskapsår 2016 och framåt använder man istället begreppet eventualförpliktelse.
Ansvarsförbindelser redovisade man tidigare, tillsammans med ställda säkerheter längst ner i balansräkningen i årsredovisningen.
Avskrivning
Att göra en avskrivning på en tillgång innebär att man fördelar kostnaden för tillgången över den period som tillgången blir nyttjad i företaget.
Avskrivning är också ett sätt att ta hänsyn till värdeminskning av en tillgång. På så sätt ser man till att tillgångens bokförda värde motsvarar dess verkliga värde. De flesta materiella och immateriella anläggningstillgångar gör man avskrivningar på. Undantag är tillgångar som man inte anser minska i värde, t.ex. konst och mark. Finansiella anläggningstillgångar gör man inte avskrivningar på.
Det finns olika metoder att beräkna hur mycket man ska skriva av varje år. Vanligast är linjär avskrivning, då man skriver av ett lika stort belopp varje år under nyttjandeperioden.
För mer information om avskrivningar, se gärna vår artikel.
Balansomslutning
Balansomslutning är summan av ena sidan av en balansräkning. Det är alltså antingen summan av tillgångarna eller summan av eget kapital och skulder. Eftersom de två sidorna av balansräkningen ska vara lika spelar det egentligen ingen roll vilken sida man väljer. Eftersom eget kapital och skulder ibland blir visade som negativa belopp i en balansräkning brukar man dock oftast säga att balansomslutning är samma sak som summan av tillgångarna. Balansomslutning är alltid ett positivt tal.
Aktieägartillskott
Aktieägartillskott är ett frivilligt tillskott av kapital till ett aktiebolag från dess aktieägare. En vanlig orsak till att lämna aktieägartillskott är att bolagets egna kapital har gått ner under halva aktiekapitalet, men man kan även göra tillskott för att skjuta till kapital av andra skäl. Det kapital man lämnar som aktieägartillskott blir en del av fritt eget kapital, och alltså inte en del av aktiekapitalet.
Aktieägartillskottet kan vara villkorade eller ovillkorade. Ett villkorat tillskott innebär att den/de aktieägare som gör tillskottet har rätt att få tillskottet återbetalat innan "vanlig" aktieutdelning görs. Notera dock att detta endast är ett avtal mellan aktieägarna. Ur företagets perspektiv är egentligen återbetalning av aktieägartillskott likställt med utdelning.
Aktieägartillskottet redovisar man på det egna BAS-kontot 2093 - Erhållna aktieägartillskott. I balansräkningen i årsredovisningen redovisar man det dock vanligen som en del av posten balanserat resultat.
Anläggningstillgång
En anläggningstillgång är en tillgång som företaget avser använda under en längre tid (till skillnad från omsättningstillgångar, som är avsedda att bli sålda eller förbrukade - d.v.s. omsatta).
Man delar in anläggningstillgångar i tre huvudklasser - materiella, immateriella och finansiella.
- Materiella anläggningstillgångar är fysiska saker, t.ex. maskiner eller bilar.
- Immateriella anläggningstillgångar är alltså inte fysiska saker, utan immateriella rättigheter, såsom patent, hyresrätter och goodwill.
- Finansiella anläggningstillgångar är långfristiga placeringar och fordringar, t.ex. aktieinnehav.
Avdragsgill kostnad
Att en kostnad är avdragsgill betyder enkelt uttryckt att kostnaden får bli kvittad mot företagets intäkter när man räknar ut skatten, och att den därför sänker den skatt man ska betala.
Kostnader som är nödvändiga för att kunna driva verksamheten är normalt avdragsgilla. Det betyder att man får dra av de flesta kostnader som har anknytning till den verksamhet som man bedriver. Tyvärr finns det några undantag, nämligen ej avdragsgilla kostnader.
Balanserat resultat
Balanserat resultat är summan av ett företags samtliga vinster och förluster från tidigare år, med avdrag för eventuella utdelningar. Det balanserade resultatet är en del av balansräkningen, under posten fritt eget kapital.
I balansräkningen i årsredovisningen ingår även aktieägartillskott i posten Balanserat resultat.
Årsstämman beslutar om hur man ska disponera föregående års resultat. Det vanligaste är att man balanserar resultatet i ny räkning, vilket betyder att man lägger ihop det tidigare balanserade resultatet med föregående års resultat och får ett nytt balanserat resultat. Om summan är positiv så får man normalt dela ut en del av resultatet till aktieägarna. I det fallet minskar man det balanserade resultatet med det belopp som man ska dela ut.
Balansräkning
En balansräkning är en sammanställning av alla balanskonton i företagets bokföring. Balansräkningen är uppdelad i två delar, eller "sidor". Den ena sidan består av tillgångar och den andra av eget kapital och skulder. De två sidorna ska alltid ha samma summa, dock blir dessa ibland visade med olika tecken. Tillgångar visar man alltid som ett positivt tal, men eget kapital och skulder ibland blir visade med minustecken. Balansräkningen ingår i företagets bokslut, tillsammans med en resultaträkning och tilläggsupplysningar eller noter.
Frågor eller funderingar
Hör av dig till oss med din fråga. Som kund kan du välja att chatta, mejla eller ringa till oss.