Årsredovisning och deklaration
Artiklar
Här hittar du intressanta och informativa artiklar om allt från att driva företag till att upprätta sin årsredovisning och deklaration. Använd sökfältet eller välj en kategori för att enklast hitta det du letar efter.
Joanni Invest
Ronnegard Adventure
Skjuta till kapital i ditt aktiebolag
Balansräkning eller balansrapport?
Förbrukat aktiekapital
Ska man välja K2 eller K3 för sitt aktiebolag?
Utdelning i ditt aktiebolag
Lämna in K10 eller inte?
När ska årsredovisningen och deklarationen lämnas in?
Ordlista
Här har vi samlat ett antal begrepp relaterade till redovisning, bokslut och årsredovisning. Klicka på respektive ord eller begrepp för att se en förklaring.
BAS-kontoplan
BAS-kontoplanen är en standardiserad mall som man kan använda för att systematiskt bokföra sina affärshändelser. Den hjälper till att kategorisera och hålla ordning i bokföringen och underlättar vid utbyte av bokföringsinformation mellan system, tjänster och personer.
Kontoplanen enligt BAS-kontoplanerna är upplagd så att varje konto har fyra siffror. Den första siffran anger kontoklass. De följande siffrorna använder man för mer noggrann uppdelning, där den andra siffran anger kontogrupp, den tredje siffran huvudkonto och den fjärde siffran underkonto.
Det är inte lagstadgat vilken kontoplan som man ska använda i Sverige. BAS-kontoplanen är emellertid den helt dominerande kontoplanen idag inom svenskt näringsliv. Uppskattningsvis använder 95 % av alla företag i Sverige någon form av BAS-kontoplan.
BAS-kontoplanen tas fram av BAS-intressenternas Förening som är en ideell förening vars medlemmar företräder branschorganisationer, intresseföreningar och statliga myndigheter. Föreningen har till ändamål att förvalta och utveckla BAS-kontoplanen och publikationer i anslutning till denna.
Källa SRF
Bokslut
Ett bokslut i företag är en sammanställning av ett företags bokföring vid en viss tidpunkt. I grunden består bokslutet av en resultaträkning, en balansräkning och vissa tilläggsupplysningar eller noter. Alla företag ska avsluta den löpande bokföringen för varje räkenskapsår med ett bokslut. Vissa företag gör även periodbokslut under räkenskapsåret, t.ex. kvartalsvis eller månadsvis. Ett bokslut kan antingen vara i form av ett årsbokslut eller en årsredovisning. Vilket som gäller för ett visst företag beror bl.a. på företagsform, ägarstruktur och företagets storlek.
Läs mer i vår artikel om bokslut och årsredovisning.
Bolagsstämma
Bolagsstämman är det högsta beslutande organet i ett aktiebolag, där aktieägarna röstar om de frågor man tar upp. Ett aktiebolag måste hålla en bolagsstämma, kallad årsstämma, en gång per år. Årsstämman har ett antal punkter som man måste behandla, som t.ex. framläggande av årsredovisning och beslut om ansvarsfrihet. Det går också att kalla till extra bolagsstämma för att fatta beslut i enskilda frågor när som helst under räkenskapsåret.
Om man fattar ett beslut om aktieutdelning på en extra bolagsstämma ska detta bli anmälat till Bolagsverket. Detta gör man antingen via en e-tjänst på Verksamt.se, eller genom att fylla i och skicka in en pappersblankett. Tidigare var man tvungen att skicka in protokoll från extrastämma vid beslut om utdelning, men detta krav finns inte längre kvar.
Eget utrymme
Eget utrymme hos Bolagsverket är en mellanlagringsplats för årsredovisningar vid digital inlämning. Det egna utrymmet är kopplat till en fysisk person - i fallet med digital inlämning den person (styrelseledamot eller VD) som ska signera fastställelseintyget. Inlämningen sker i två steg:
- Man laddar upp en digital kopia (Bolagsverket använder ordet avskrift) från Årsredovisning Online (eller annan programvara) till Bolagsverket. Årsredovisningen blir då lagrad i eget utrymme för den person som ska signera fastställelseintyget. Viktigt att notera att Bolagsverket inte har tillgång till årsredovisningen i detta läge.
- Den företrädare som ska signera fastställelseintyget loggar in i sitt egna utrymme hos Bolagsverket. Där kan hen granska den uppladdade årsredovisningen och signera dess fastställelseintyg med e-legitimation. Först när fastställelseintyget är signerat anser man att årsredovisningen har blivit lämnad in till myndigheten.
Eget utrymme är ett begrepp som man använder hos flera svenska myndigheter som tillhandahåller tjänster på nätet. Det egna utrymmet hos en myndighet är en plats där en enskild person kan lagra och arbeta med uppgifter och material, utan insyn från andra, inklusive myndigheten själv. Ett av huvudsyftena är att förhindra att ofullständiga handlingar (t.ex. en delvis ifylld deklaration, eller en årsredovisning utan underskrivet fastställelseintyg) anses "inkomna" till myndigheten och därmed blir offentlig handling.
Eventualförpliktelser
Eventualförpliktelser använder man i en årsredovisning för att beskriva garantiåtaganden, ekonomiska åtaganden eller eventuella förpliktelser som man inte tar upp i balansräkningen. En eventualförpliktelse kan man se som en möjlig men mindre trolig skuld. D.v.s. förhållanden eller åtaganden som skulle kunna medföra en kostnad för företaget, men som normalt inte gör det. Här räknar man in både åtaganden som företaget själv har tagit på sig (t.ex. garantier) och sådana som det inte väljer självmant (t.ex. möjliga skadestånd vid miljöfarlig verksamhet).
Två typer av eventualförpliktelser ska alltid bli redovisade:
- Om företaget har tecknat ett borgensåtagande eller liknande
- Om företaget är obegränsat ansvarig delägare i ett annat företag
Eventualförpliktelser redovisar man i en not i årsredovisningen. Finns det ingen eventualförpliktelse utelämnar man noten.
Beräknat resultat
Summan av eget kapital och skulder ska alltid vara lika med summan av tillgångarna i en balansräkning. Under ett räkenskapsår, innan man gör bokslut, finns dock årets vinst eller förlust representerad i resultaträkningen. För att balansräkningen ska få rätt summa behöver man räkna med summan av resultaträkningen i det egna kapitalet. Denna summa brukar man kunna se på en egen rad i balansräkningen, med rubriken beräknat resultat.
När man gör bokslut bokar man över summan av resultaträkningen till balansräkningen. Detta brukar vara årets sista verifikation, och man bokar mellan konto 8999 i resultaträkningen och 2099 i balansräkningen. När detta är gjort är summan av resultaträkningen, och därmed även det beräknade resultatet, 0 och istället kan man se motsvarande summa i balansräkningen som årets resultat. Läs mer i vår artikel om bokföring av årets resultat.
Bokslutsdisposition
En bokslutsdisposition är en åtgärder som företaget kan göra för att förändra det skattemässiga resultatet. Syftet med dispositionerna är normalt att sänka sin beskattning eller skjuta upp beskattning till ett senare tillfälle, men beskattningen kan även öka.
Den vanligaste bokslutsdispositionen är avsättning till periodiseringsfond, där man får avsätta en del av det skattemässiga resultatet i upp till 6 år. För juridiska personer får upp till 25% av resultatet bli avsatt. För fysiska personer som är delägare i handelsbolag samt för enskilda näringsidkare är procentsatsen 30%. Senast efter 6 år måste man återföra avsättningen till beskattning.
En annan vanlig form av bokslutsdisposition är koncernbidrag. Med koncernbidrag kan man flytta ett överskott i ett bolag till ett annat bolag inom samma koncern. Om det mottagande bolaget har gjort en förlust så kan vinst kvittas mot förlust och den totala beskattningen sänkas.
Eget kapital
Eget kapital definierar man oftast som skillnaden mellan tillgångar och skulder i ett företag. Det egna kapitalet kan man se som företagets egna pengar, men man kan också se det som ägarnas pengar. Man kan också se det som en skuld från företaget till ägarna.
Det egna kapitalet är summan av de pengar ägarna har satt in i företaget. T.ex. aktiekapital och eventuella kapitaltillskott som har gjorts i efterhand, plus företagets samlade vinster och förluster, minus ägarnas uttag ur bolaget (t.ex. utdelningar).
Eget kapital i ett aktiebolag eller ekonomisk förening delar man upp i bundet och fritt eget kapital. Det bundna kapitalet, där aktiekapitalet ingår, får man endast använda inom bolaget, man får alltså inte använda det till utdelning. Det fria kapitalet får man disponera fritt, och dela ut.
I förvaltningsberättelsen i en årsredovisning ska det finnas en redogörelse för hur det egna kapitalet har blivit förändrat från föregående räkenskapsår.
Ej avdragsgill kostnad
En ej avdragsgill kostnad är en kostnad som inte får kvittas mot företagets intäkter vid beräkning av skatten, och därför inte sänker den skatt som ska betalas. För att skatten ska bli rätt behöver man göra en justering i skatteberäkning och deklaration, där man lägger till kostnaden till det skattemässiga resultatet.
Det finns ett antal typer av kostnader som inte är avdragsgilla, till exempel: skatter och skattetillägg, vissa typer av representation, vissa kostnader för sjukvårdsförsäkringar, och kostnader för att bilda och registrera företaget. Tyvärr är det inte alltid helt klart vad som är avdragsgillt eller inte, och är man osäker så bör man kolla upp detta med Skatteverket.
Du kan läsa mer om hur man hanterar ej avdragsgilla kostnader i vår artikel om skatteberäkning. Se även avdragsgilla kostnader.
Fakturametoden
Om företaget omsätter mer än 3 miljoner årsvis så måste det bokföra enligt fakturametoden. Det innebär att man först bokför när fakturan blir skickad eller när man tar emot den. Sedan bokför man igen när kassan/bankkontot blir påverkat. Det innebär lite mer arbete löpande under året än kontantmetoden, men ger bättre överblick och medför mindre arbete vid årsbokslutet.
Frågor eller funderingar
Hör av dig till oss med din fråga. Som kund kan du välja att chatta, mejla eller ringa till oss.