Vid räkenskapsårets slut ska den löpande bokföringen avslutas med ett årsbokslut eller en årsredovisning. Bokföringsnämnden har tagit fram tre regelverk som beskriver hur bokslutet och årsredovisningen ska utformas och numera är det obligatoriskt att välja ett av dem.
K1 får användas av ideella föreningar, handelsbolag och enskilda näringsidkare som upprättar förenklat årsbokslut. Företag och föreningar som omsätter mer än tre miljoner måste dock välja ett av de mer avancerade regelverken (K2 eller K3). Läs mer om K1 hos bokföringsnämnden.
Onoterade aktiebolag och ekonomiska föreningar måste använda antingen K2- eller K3-regelverket. K3 är huvudregelverket och får användas av alla onoterade aktiebolag och ekonomiska föreningar. De företag som inte räknas som större (se nedan) kan dock välja det enklare K2-regelverket.
Med större företag menas bolag som två år i rad uppfyller minst två av nedanstående villkor
De flesta aktiebolag väljer K2-regelverket eftersom det är avsevärt enklare än K3. K2 har generellt sett färre valmöjligheter och utformningen av årsredovisningen är reglerad mer i detalj. Dessutom krävs färre tilläggsupplysningar. Om man tänker skapa sin årsredovisning själv, utan att ta hjälp av en redovisningsbyrå, kan det därför vara enklare att välja K2. Läs mer om K2 hos Bokföringsnämnden.
K3 erbjuder större frihet vad gäller utformningen av årsredovisningen vilket ibland kan göra det möjligt att ge en mer rättvis bild av företagets ekonomi. Dessutom får man enligt K3-regelverket t.ex.
Läs mer om K3 hos Bokföringsnämnden.
Ett företag som tillämpar K2 får alltid byta till K3. Däremot krävs i allmänhet särskilda skäl för att få byta från K3 till K2.
Årsredovisning Online hjälper dig med både skatteberäkning, inkomstdeklaration och årsredovisning.
Skapa gärna ett konto. Det kostar inget att testa och du förbinder dig inte till något.