Periodiseringsfond

En periodiseringsfond är ett sätt att skjuta upp beskattning eller jämna ut resultatet mellan olika år i ett företag. Om företaget gör en stor vinst ett år, men t.ex. har kommande investeringar att göra, kan man sätta av en del av vinsten till en periodiseringsfond. Sedan kan man återföra ur fonden under kommande år för att täcka (del av) kostnaden för investeringarna.

Hur fungerar en periodiseringsfond?

En juridisk person får sätta av upp till 25% av årets vinst i en periodiseringsfond. Avsättningen gör att bolagets resultat sänks med det avsatta beloppet, och därmed blir även skatten som bolaget ska betala sänkt. Avsättningen måste bli återförd senast det 6:e året efter att avsättningen gjordes, men man får göra en frivillig återföring tidigare, på del av eller hela beloppet. Återföringen betyder att bolagets resultat ökar med det belopp som blir återfört, och skatten ökar då samtidigt. Periodiseringsfonderna fungerar alltså som en sorts buffert som kan jämna ut resultatet mellan år med olika bra rörelseresultat.

Det är värt att notera att avsättning till en periodiseringsfond inte minskar den totala skatten som ett företag betalar. Däremot kan det förbättra företagets likviditet (genom att man slipper ligga ute med skatt) och därför kan avsättningar ändå vara lämpliga. Aktiebolag betalar också skatt på en schablonintäkt som blir baserad utifrån hur stor den totala avsättningen var vid beskattningsårets ingång. Det finns alltså även en kostnad förknippad med att använda sig av periodiseringsfonder.

Återföring av periodiseringsfond ingår i underlag för ny avsättning

När man gör en återföring från periodiseringsfond så ingår det återförda beloppet i den eventuella vinst som är underlag för ny avsättning. Det betyder konkret att om ett aktiebolag gör en vinst på 100 000 kr ett visst år, och samtidigt återför 20 000 kr från tidigare periodiseringsfonder, så får bolaget göra en avsättning på 30 000 kr (25% av 120 000 kr), inte 25 000 kr.

Exempel 1

Företaget Exempelbolaget AB gör ett skattemässigt resultat på 92 652 kr. Detta betyder att bolaget kan sätta av upp till 23 163 kr i en periodiseringsfond. Se hur avsättningen påverkar skatten i vår artikel om skatteberäkning.

Bokföring av en periodiseringsfond

Avsättning till och återföring från periodiseringsfond är bokslutsdispositioner, och blir redovisat som kostnad respektive intäkt i resultaträkningen. Periodiseringsfonder tas upp i balansräkningen under obeskattade reserver.

Eftersom en avsättning måste bli återförd senast efter 6 år behöver man kunna skilja på avsättningar för olika år. Därför finns det separata balanskonton för olika beskattningsår i BAS-kontoplanen. Dessa konton ligger i kontospannet 2110-2129. Avsättning till periodiseringsfond bokför man som kostnad i resultaträkningen, på konto 8811, och återföring bokför man som intäkt på konto 8819. I tabellen nedan visar vi vilka balanskonton som ska användas för avsättningar gjorda olika år. Notera att vid brutet räkenskapsår använder man det konto som gäller för det år då räkenskapsåret slutar.

­
Exempel 2

Företaget Exempelbolaget AB ska göra bokslut för räkenskapsåret 2025-01-01 - 2025-12-31, och gör då en avsättning till periodiseringsfond på 20 000 kr. Detta blir bokfört enligt följande:

­

Exempel 3

Företaget Beta AB avsatte 60 000 kr till periodiseringsfond i samband med bokslutet för räkenskapsåret 2018-07-01 - 2019-06-30. Vid bokslutet för 2024-07-01 - 2025-06-30 har det gått 6 år sedan avsättningen, och den måste alltså bli återförd. Detta bokför man enligt följande:

­

Deklaration och schablonintäkt

Vid beräkning av skatt ska juridiska personer ta upp en schablonintäkt som baserar sig på det totala bokförda värdet av periodiseringsfonder vid beskattningsårets ingång. Detta värde multiplicerar man med statslåneräntan (gällande vid utgången av november året innan räkenskapsårets slut). Om statslåneräntan man använder är lägre än 0,5% så använder man istället 0,5%, d.v.s. den lägsta möjliga schablonräntan är 0,5%.

För räkenskapsår som blir avslutade under 2025 är schablonräntan 1,96%, notera att den beräknade schablonintäkten bara tas upp i deklarationen. Man bokför alltså inte schablonintäkten, utan den har endast en effekt på skatten.

För räkenskapsår som blev avslutade under 2024 var schablonräntan 2,62%.

Exempel 4

Företaget Exempelbolaget AB ska deklarera för räkenskapsåret 2025-01-01 - 2025-12-31. Vid räkenskapsårets ingång fanns en periodiseringsfond på 50 000 kr. Företaget ska därför ta upp en schablonintäkt på 980 kr (50 000 kr * 1,96%). Beloppet skrivs in i fält 4.6a i deklarationen.

Ändrade regler från 2019

I samband med den pågående sänkningen av bolagsskatten från 22% till 20,6% så ändras reglerna för schablonintäkten. Tidigare var räntesatsen för schablonintäkten 72% av statslåneräntan, men efter ändring ska 100% av statslåneräntan användas. Den ändrade procentsatsen gäller för räkenskapsår som börjar 2019-01-01 eller senare.

Utöver den ändrade schablonräntan har det införts tillfälliga regler som gör att man inte kan få en lägre beskattning genom att sätta av pengar till en periodiseringsfond före skattesänkningen och återföra pengarna efter sänkningen. Om man har gjort en avsättning till periodiseringsfond före 2019 och återför beloppet 2019 eller senare så ska man räkna upp det återförda beloppet med en viss procentsats. Samma sak gäller om man gör en avsättning 2019 eller 2020 och återför beloppet 2021 eller senare. Tabellen nedan visar vilken procentsats man ska använda, beroende på när avsättning gjordes och när återföring görs. Man för in det uppräknade beloppet som en intäkt i deklarationen (i ruta 4.6d).

Avsättning och återföring avser räkenskapsår som påbörjas under angivna räkenskapsår.