Årsredovisningens innehåll, del för del

Årsredovisningens innehåll kan verka omfattande vid första anblicken, men när du delar upp den i sina olika delar blir det snabbt överskådligt. Här guidar vi dig genom vad som ska vara med, och vad du behöver tänka på i varje steg.

1. Förvaltningsberättelse – företagets år i text och siffror

Förvaltningsberättelsen sammanfattar året som gått – både med ord och siffror. Här samlar du allt viktigt som hänt under året, så att du snabbt får en överblick.

Här ingår flera viktiga delar:
­

• Allmänt om verksamheten
  Till att börja med beskriver du i stora drag vad företaget gör, hur året har varit och om du har gjort någon förändring i verksamheten. Det kan till exempel handla om nya kontor, produktion eller ändrad inriktning. Samla allt sådant här.
  ­
• Väsentliga händelser under året
  Därefter berättar du om något utöver det vanliga hänt. Kanske har du sålt bolaget, slagit ihop det med ett annat företag eller gjort stora investeringar. Om året däremot varit lugnt, kan du hoppa över den här delen.
  ­
• Egna aktier
  Vid behov tar du även upp om företaget äger egna aktier (gäller mest börsnoterade företag). Om detta inte gäller dig, går du vidare till nästa del.
  ­
• Flerårsöversikt
  Sedan visar du företagets viktigaste nyckeltal för flera år, som t.ex. omsättning. Den här översikten gör det lätt att följa företagets utveckling.
  ­
• Förändringar i eget kapital
  Efter det förklarar du hur det egna kapitalet har förändrats. Det kan till exempel vara insatta medel, vinst eller utdelningar.
  ­
• Resultatdisposition
  Avslutningsvis redovisar styrelsen sitt förslag på hur ni ska använda årets eventuella vinst. Ska vinsten delas ut, sparas i bolaget eller användas på annat vis? Årsstämman beslutar, men förslaget ska tydligt skrivas ut i förvaltningsberättelsen.
  ­

2. Resultaträkning – företagets intäkter och kostnader

Nästa steg är resultaträkningen, där du samlar hela årets intäkter och kostnader och ser vad resultatet blev.

I resultaträkningen tar du upp:

• Intäkter: Vad företaget tjänat på sin försäljning.
  ­
• Rörelsekostnader: Kostnader för det som behövs för att verksamheten ska fungera (t.ex. inköp av varor, löner, lokalhyra).
  ­
• Finansiella poster: Eventuella ränteintäkter eller räntekostnader.
  ­
• Skatt på årets resultat: Hur mycket företaget ska betala i skatt på årets resultat.
  ­
• Årets resultat: Vinsten eller förlusten efter skatt.
  ­

3. Balansräkning – företagets tillgångar och skulder

Efter resultaträkningen är det dags att göra balansräkningen. Här ser du företagets ekonomi vid årets slut – som en ögonblicksbild. Balansräkningen ger dig svar på vad företaget äger, vilka skulder som finns och hur stort det egna kapitalet är.

I balansräkningen tar du upp:

• Tillgångar: Allt företaget innehar, t.ex. pengar på banken, kundfordringar (fakturor som ska betalas till företaget), lager eller maskiner.
  ­
• Eget kapital: Här finns t.ex. aktiekapitalet, tidigare sparade vinster och förluster.
  ­
• Skulder: Lån, leverantörsskulder, skatteskulder eller andra skulder som företaget har.

Kom ihåg att summan av tillgångarna alltid måste vara lika stor som summan av eget kapital och skulder. På så sätt visar du hur företaget har finansierat sina tillgångar.
­

­

4. Noter – förklaringar och detaljer

I noterna lägger du till extra information som förklarar siffrorna i årsredovisningen. Här kan du till exempel berätta om antalet anställda, specificera lån eller ange hur länge du skriver av maskiner.

Exempel på vad du kan ta upp i noterna:

• Antal anställda i företaget.
  ­
• Specifikation av lån eller andra skulder.
  ­
• Avskrivningstider för maskiner eller andra inventarier.
  ­
• Redovisningsprinciper – alltså t.ex. vilket regelverk du följer.

Vissa noter är obligatoriska, medan andra gör helhetsbilden klarare.
­

5. Signering av årsredovisningen

När du har sammanställt allt är det dags att signera. Alla ordinarie styrelseledamöter skriver under årsredovisningen – och ni visar tillsammans att ni står bakom innehållet.

Kom ihåg: Signeringen ska ske först när hela årsredovisningen är färdig.

När ni har skrivit under fortsätter ni med årsstämman. Då går ni gemensamt igenom årsredovisningen och bestämmer hur ni ska hantera resultatet (till exempel om ni ska ta ut vinst eller spara den)."
­

6. Revisionsberättelse – om företaget har revisor

Om ditt företag har revisor bifogas även en revisionsberättelse till årsredovisningen. Här skriver revisorn ett utlåtande om årsredovisningen – om den är korrekt, att styrelsen utfört sina uppgifter och att inget avvikande har upptäckts.
­

7. Fastställelseintyg

Till sist behöver du fastställelseintyg – ett dokument där någon i företaget intygar att årsredovisningen blivit fastställd på årsstämman. Fastställelseintyget är dokumentet där du bekräftar att årsstämman har godkänt årsredovisningen och bestämt hur vinsten eller förlusten ska hanteras (resultatdispositionen).

Vem skriver under intyget?

Oftast är det en styrelseledamot eller vd som skriver under fastställelseintyget.

Det ska framgå:

• att årsredovisningen har blivit fastställd.
  ­
• vilket datum årsstämman hölls.
  ­
• uppgift om eventuell utdelning/annan disposition av resultatet.
  ­

Så signeras fastställelseintyget:

• Om du lämnar in digitalt skriver du under intyget direkt på Bolagsverkets hemsida.
  ­
• Om du lämnar in på papper, ska det vara en originalunderskrift på intyget.
  ­

Sammanfattning

En årsredovisning är mer än siffror. Genom varje del berättar du om året som gått och ger både dig själv och andra en tydlig bild av företagets hälsa.

Förvaltningsberättelsen sätter ord på vad som hänt, och resultaträkningen berättar om affärerna. Balansräkningen visar tillgångar och skulder, medan noterna ger extra förklaringar. När allt är klart signerar du och håller sedan årstämma. Slutligen skickar du in din årsredovisning till Bolagsverket tillsammans med fastställelseintyget.