Om man har god ordning på sin bokföring och använder ett program som Årsredovisning Online så är det normalt inga problem att få årsredovisningen rätt. Ibland kan det dock smyga sig in fel som gör att årsredovisningen fastnar i Bolagsverkets granskning, och man får ett föreläggande om att rätta och lämna in igen.

En annan situation man kan råka ut för är att man upptäcker ett fel i bokföringen efter att man har gjort bokslutet och lämnat in årsredovisningen. När årsredovisningen är fastställd av bolagsstämman och registrerad hos Bolagsverket ska man enligt god redovisningssed inte ändra och lämna in en ny årsredovisning. Istället ska rättningar i bokföringen göras i den period när felet upptäcks (d.v.s. innevarande räkenskapsår), och redovisas i årsredovisningen för den perioden.

Föreläggande

Bolagsverket har inte till uppgift att kontrollera siffrorna i årsredovisningen, utan registrerar bara årsredovisningarna och offentliggör dem. Dock kontrollerar Bolagsverket vissa formalia, som att årsredovisningen innehåller rätt delar (förvaltningsberättelse, resultat- och balansräkning samt noter), att den är underskriven av rätt personer (samtliga styrelseledamöter + eventuell VD) och att det finns ett fastställelseintyg.

Om Bolagsverket vid sin granskning hittar något som saknas eller är fel så kommer de att skicka ett föreläggande till företaget, via brev eller till företagets digitala brevlåda om sådan finns. I föreläggandet kommer det att stå vilken brist Bolagsverket har hittat, och vad man behöver göra för att rätta årsredovisningen.

Om du har fått ett föreläggande ska du i normalfallet skicka in en ny årsredovisning med de ändringar som Bolagsverket kräver. Vid oklarheter är det bästa att prata med Bolagsverket.

Använder du Årsredovisning Online kan du enkelt ändra i din befintliga årsredovisning och skicka in den igen.

Rättning av bokföring

Om man hittar ett fel i bokföringen så ska man generellt sett rätta felet genom en s.k. rättelsepost. Denna post ska bokföras när felet upptäcks, och man ska alltså inte gå tillbaka och rätta felet vid den tid det uppstod. Detta betyder också att om man upptäcker ett fel i en period där man redan har gjort bokslut och skickat in årsredovisningen så ska man inte gå tillbaka och rätta felet i den gamla perioden. Bokföringsnämnden anser inte att det vore förenligt med god redovisningssed. Istället ska rättningen göras i den innevarande perioden, och rättningen ska redovisas i nästa årsredovisning.

Årsredovisning enligt K2

När man gör årsredovisning enligt K2-regelverket får man inte räkna om jämförelsesiffrorna i den årsredovisning där rättelsen redovisas, utan de ska lämnas oförändrade. I praktiken betyder detta alltså att om felet uppstod under 2018 och rättades under 2019, så ska siffrorna för 2018 vara samma i 2019 års årsredovisning som i årsredovisningen för 2018, trots att siffrorna var felaktiga 2018.

Eftersom jämförelsesiffrorna inte ska ändras kan det vara nödvändigt att lämna en notupplysning om bristande jämförbarhet med föregående år. Det kan också vara nödvändigt att lämna en notupplysning om exceptionella kostnader eller intäkter om rättelsen av felet har en väsentlig effekt på siffrorna.

Årsredovisning enligt K3

Används K3 ska man istället, om det är rimligt, räkna om jämförelsesiffrorna eller de ingående balanserna för föregående räkenskapsår beroende på när felet uppstod. Även här kan det vara nödvändigt att lämna en notupplysning om exceptionella kostnader eller intäkter, beroende på hur stor effekt rättelsen får.

Exempel

I våra exempel nedan utgår vi från att K2-regelverket används.

Exempel 1 - saknad avskrivning

Exempelbolaget AB köper in inventarier värda 100 000 kr under räkenskapsåret 2018.

Inventarien ska skrivas av på fem år, med början under 2018, men man missar att bokföra den första avskrivningen. Man gör bokslut och årsredovisning för 2018, och sedan under 2019 upptäcks felet. För att rätta detta ska man alltså inte öppna upp 2018 och bokföra avskrivningen där, utan den ska bokföras på räkenskapsåret 2019, när felet upptäcks. Rättningen kan se ut som följer.

I samband med bokslutet för 2019 bokförs sedan avskrivningen för 2019 "som vanligt".

Årsredovisning

I årsredovisningen för 2018 redovisades värdet på inventarierna som 100 000 kr, eftersom avskrivningen inte bokfördes under 2018. Ingen avskrivning finns med som kostnad i resultaträkningen.

Felet upptäcks och rättningen görs under 2019, man gör bokslut, och det är dags att upprätta årsredovisning för 2019. Eftersom K2-regelverket används får inte jämförelsetalen räknas om p.g.a. rättningen. Istället redovisar man avskrivningarna avseende både 2018 och 2019 som kostnader under 2019.

Exempel 2 - fel bokförd skatt / ändrad beskattning

Exempelbolaget AB har bokfört skatten för 2018 som 4 259 kr, och redovisat detta som Skatt på årets resultat i 2018 års årsredovisning.

När slutskattebeskedet för 2018 kommer visar det sig dock att skatten istället har fastställts till 5 259 kr, d.v.s. 1 000 kr högre än den bokförda skatten. För exemplets skull säger vi att detta beror på att man räknat ut skatten felaktigt, men motsvarande situation skulle t.ex. kunna uppstå om Skatteverket inte godtar ett avdrag, eller för att företaget själv har begärt omprövning av en tidigare deklaration.

Den extra skatt som ska betalas bokförs som skattekostnad under 2019. Konto 8920 används som debetkonto för att hålla isär rättningen från den beräknade skatten för 2019.

Slutligen görs bokslut för 2019. Årets skatt beräknas till 14 965 kr och bokförs "som vanligt".

Årsredovisning

I årsredovisningen för 2018 redovisades 4 259 kr som årets skatt.

Återigen ska man inte räkna om jämförelsetalen, utan i årsredovisningen kvarstår den tidigare bokförda skatten för 2018. Rättningen redovisas istället som en del av skatten för 2019, vilket alltså blir summan av den beräknade skatten och rättningen.