Årsredovisning och deklaration
Artiklar
Här hittar du intressanta och informativa artiklar om allt från att driva företag till att upprätta sin årsredovisning och deklaration. Använd sökfältet eller välj en kategori för att enklast hitta det du letar efter.
Bokföra själv – Preliminärskatt
Bokföra själv – Starten av ditt aktiebolag
Jag har betalt för Årsredovisning Online, hur bokför jag det?
Bokföra slutlig skatt, hur gör man?
Råd och tips om du tänker bokföra själv
Hur bokför man skatt och årets resultat?
Natural Numbers – med hållbarheten i fokus
Strömblad Ekonomi
Hur gör jag om jag har min bokföring i WREBIT?
Ordlista
Här har vi samlat ett antal begrepp relaterade till redovisning, bokslut och årsredovisning. Klicka på respektive ord eller begrepp för att se en förklaring.
Revisionsberättelse
Om ett företag har revisor ska hen göra en revision av företaget efter varje räkenskapsår. Resultatet av revisionen blir redovisat i en revisionsberättelse. Den ska innehålla uttalanden om huruvida revisorn tillstyrker eller motsätter sig att balansräkningen har blivit fastställd och att styrelsen blir beviljade ansvarsfrihet. Revisionsberättelsen ska bli presenterad på årsstämma, föreningsstämma eller motsvarande. Om revisionen avser en årsredovisning ska revisionsberättelsen bli lämnad in till Bolagsverket tillsammans med årsredovisningen.
Räkenskapsår
Räkenskapsår är den period som ett företags bokföring gäller för. Man avslutar ett räkenskapsår med ett årsbokslut eller en årsredovisning. Ett räkenskapsår ska som regel vara 12 månader. Ett företags första räkenskapsår får vara kortare eller längre (dock längst 18 månader). Om företaget upphör får man förkorta det sista räkenskapsåret. Förutom första räkenskapsåret ska ett räkenskapsår alltid börja den första i en månad och bli avslutat den sista i en månad. Om räkenskapsåret inte är detsamma som kalenderåret, d.v.s. har en annan period än 1 januari - 31 december, så kallar man det för brutet räkenskapsår.
Skuld
En skuld är en förbindelse att betala en viss summa pengar, ofta före ett visst datum. Skulder tillsammans med eget kapital utgör ena sidan av en balansräkning.
Ställda säkerheter
Om ett företag har ställda säkerheter som garanti för lån ska man redovisa i årsredovisningen. De typer av ställda säkerheter man ska redovisa är:
- Företagsinteckningar (inteckningens belopp)
- Fastighetsinteckningar (inteckningens belopp)
- Tillgångar med äganderättsförbehåll (tillgångens redovisade värde)
- Belånad fordran (fordringens redovisade värde)
- Övriga ställda säkerheter (redovisat värde)
Ställda säkerheter ska man redovisa i en not i årsredovisningen. Finns inga ställda säkerheter utelämnar man noten.
Tidigare (för räkenskapsår före 2016) redovisades ställda säkerheter istället i anslutning till balansräkningen.
Tilläggsupplysningar
I en årsredovisning eller ett årsbokslut ska det ingå vissa tilläggsupplysningar eller noter. Dessa ger antingen upplysningar som inte framgår av övriga delar i bokslutet, eller förtydligar vissa uppgifter. En upplysning som alltid ska finnas med är vilka redovisningsprinciper som man har använt vid upprättandet av bokslutet, t.ex. K2-regelverket (som egentligen heter BFNAR 2016:10 Årsredovisning i mindre företag). Många noter är förtydliganden av poster i resultat- och balansräkningen, och dessa brukar ha en hänvisning från resultat- eller balansposten till notens nummer.
Revisorspåteckning
Om ett företag har revisor ska man lämna in en revisionsberättelse till Bolagsverket tillsammans med årsredovisningen. Revisorn ska även skriva en hänvisning till revisionsberättelsen på årsredovisningen, en s.k. revisorspåteckning. Revisorn gör revisorspåteckningen under styrelsens underskrift av årsredovisningen, och ser ut som följer.
Min/vår revisionsberättelse har lämnats ÅÅÅÅ-MM-DD
(eventuellt) Namn på revisionsbyrå
Revisorns namnteckning
Namnförtydligande
Revisorns titel
Skattefri intäkt
En skattefri intäkt räknas inte med i företagets skattemässiga resultat, vilket innebär att företaget inte behöver betala skatt för intäkten. För att deklaration och skatteberäkning ska bli rätt behöver man göra en justering där man drar bort intäkten från resultatet.
Exempel på skattefria intäkter är intäktsränta på skattekontot och utdelning från näringsbetingade aktier.
Du kan läsa mer om hur man hanterar skattefria intäkter i vår artikel om skatteberäkning.
Soliditet
Soliditet är ett nyckeltal, angivet i procent och definierat som justerat eget kapital delat med balansomslutning. Soliditeten anger hur stor del av företagets tillgångar som består av eget kapital. Detta använder man bl.a. vid bedömning av företagets långsiktiga betalningsförmåga. Soliditet är ett av de nyckeltal som man ska redovisa i flerårsöversikten i förvaltningsberättelsen i en årsredovisning.
Tillgång
En tillgång är företagets samlade resurser, såsom inventarier, maskiner, fordringar, kontanta medel, m.m. Tillgångarna utgör företagets förmögenhet. Man delar in tillgångar i två huvudtyper:
- Anläggningstillgångar - tillgångar som företaget avser att använda under en längre tid
- Omsättningstillgångar - tillgångar som löpande blir förbrukade eller sålda
Tillgångar utgör ena sidan av en balansräkning.
Uppskrivning
Om en tillgång har ökat i värde på ett bestående och tillförlitligt sätt, och detta värde väsentligen överstiger det bokförda värdet, får man i vissa fall göra en uppskrivning av värdet så att det bokförda värdet bättre motsvarar det verkliga värdet. Vilka tillgångar man får skriva upp, och hur mycket, styrs bl.a. av typen av tillgång och vilket redovisningsregelverk man använder. Använder man K2 får man bara skriva upp byggnader och mark, och då högst till taxeringsvärdet.
Vid uppskrivning ökar man det bokförda värdet på tillgången, vilket ökar tillgångssidan i balansräkningen. Dock får uppskrivningen inte räknas in i resultatet. Därför sätter man av motsvarande belopp till en uppskrivningsfond, som är en del av eget kapital.
Frågor eller funderingar
Hör av dig till oss med din fråga. Som kund kan du välja att chatta, mejla eller ringa till oss.